This is how i do when i think about you
saknar känslan av att vara kär
saknar verkligen den, den härliga
jävla känslan.. den finaste känslan som finns
är nog när man är nykär..
när man blir hur lycklig som helst när den personen hör av sig.
eller bara ler för sig själv när man läser sms man fått utav den personen
Eller när personen plötsligt dyker upp och man ser förjävlig ut, och skämms
jätte mycket , o vill bara hem och fixa sig bara för att vara hur fin som helst inför personen.
eller när man ska träffa personen, kan man stå i flera timmar framför spegeln , fast man ser likadan ut
man vill helt enkelt bara vara snygg för personen ..
Och nu kommer det bästa av allt..
när man ska möta personen, och ser att han börjar närma sig,
så känner man bara fjärilar i magen, och ansiktet helt varmt..
när man kan stå och prata om onödiga saker hur länge som helst bara
för att vara med varandra. när man kan skolka från skolan bara för man vill vara med
den personen hela jävla tiden. Och nej, jag ångra mig, det bästa av allt är nog
första kyssen som man får utav den man är dö kär i.
det är en känsla man aldrig glömmer, det är en stund som varar förevigt.
man försvinner i en annan planet tillsammans med den personen
och glömmer helt bort vart man är ...
jag kan skriva hur många jävla rader som helst om hur jävla äckligt skönt det är
att vara kär ..
det är även skönt att sakna personen man är kär i, fast det kan göra ont ..
för det är då man inser hur mycket man tycker om den.
Det är det vackra som kärleken skänker oss människor,
den lyser upp hela vår välrd, vår vardag,våra kvällar och våra veckor ..
man är glad hela tiden och allt känns perfekt ..
det sämsta är då ... det sämsta är när man blir sårad när man är såhär kär,
när man får sitt hjärta krossat utav den man tycker om mest på hela jorden
när man gråter och deppar tills man somnar
när man inte ens kan äta eller umgås med någon
när man bara sitter hemma och tänker , VARFÖR?!
Varför blev det som det blev, varför gjorde han si och så
vad är det för fel på mig igenkligen?!
VARFÖR, träffade jag ens dig från första början, varför vart ödet att just
jag skulle bli kär i dig , för att sedan bli lämnad kvar själv och helt förkrossad ..
och bara sitta och tänka på dig och våra underbara minnen tillsammans
inte ens kolla på en annan kille, prata med någon annan kille, eller ens
tänka sig skaffa en ny kille ..
när bara du exicterar i min värld ..
det är de hemska med kärleken som nog inte bara jag har upplevt utan även många andra skulle jag tro?
man kan ju sitta och fundera på sånt ibland .. varför är det meningen att det ska vara så igenkligen?
Varför vill gud att man ska förändra bilden som man har av kärlek till hat och sorg .....
jaja, ska nog inte skriva mer, blir bara förvirrad och besviken på kärleken..
är bara så rädd, så rädd att få uppleva den dära hemska känslan IGEN...
men kärleken saknar jag, om jag gör ...
nu ska jag sova och tänka vidare på detta ...
saknar verkligen den, den härliga
jävla känslan.. den finaste känslan som finns
är nog när man är nykär..
när man blir hur lycklig som helst när den personen hör av sig.
eller bara ler för sig själv när man läser sms man fått utav den personen
Eller när personen plötsligt dyker upp och man ser förjävlig ut, och skämms
jätte mycket , o vill bara hem och fixa sig bara för att vara hur fin som helst inför personen.
eller när man ska träffa personen, kan man stå i flera timmar framför spegeln , fast man ser likadan ut
man vill helt enkelt bara vara snygg för personen ..
Och nu kommer det bästa av allt..
när man ska möta personen, och ser att han börjar närma sig,
så känner man bara fjärilar i magen, och ansiktet helt varmt..
när man kan stå och prata om onödiga saker hur länge som helst bara
för att vara med varandra. när man kan skolka från skolan bara för man vill vara med
den personen hela jävla tiden. Och nej, jag ångra mig, det bästa av allt är nog
första kyssen som man får utav den man är dö kär i.
det är en känsla man aldrig glömmer, det är en stund som varar förevigt.
man försvinner i en annan planet tillsammans med den personen
och glömmer helt bort vart man är ...
jag kan skriva hur många jävla rader som helst om hur jävla äckligt skönt det är
att vara kär ..
det är även skönt att sakna personen man är kär i, fast det kan göra ont ..
för det är då man inser hur mycket man tycker om den.
Det är det vackra som kärleken skänker oss människor,
den lyser upp hela vår välrd, vår vardag,våra kvällar och våra veckor ..
man är glad hela tiden och allt känns perfekt ..
det sämsta är då ... det sämsta är när man blir sårad när man är såhär kär,
när man får sitt hjärta krossat utav den man tycker om mest på hela jorden
när man gråter och deppar tills man somnar
när man inte ens kan äta eller umgås med någon
när man bara sitter hemma och tänker , VARFÖR?!
Varför blev det som det blev, varför gjorde han si och så
vad är det för fel på mig igenkligen?!
VARFÖR, träffade jag ens dig från första början, varför vart ödet att just
jag skulle bli kär i dig , för att sedan bli lämnad kvar själv och helt förkrossad ..
och bara sitta och tänka på dig och våra underbara minnen tillsammans
inte ens kolla på en annan kille, prata med någon annan kille, eller ens
tänka sig skaffa en ny kille ..
när bara du exicterar i min värld ..
det är de hemska med kärleken som nog inte bara jag har upplevt utan även många andra skulle jag tro?
man kan ju sitta och fundera på sånt ibland .. varför är det meningen att det ska vara så igenkligen?
Varför vill gud att man ska förändra bilden som man har av kärlek till hat och sorg .....
jaja, ska nog inte skriva mer, blir bara förvirrad och besviken på kärleken..
är bara så rädd, så rädd att få uppleva den dära hemska känslan IGEN...
men kärleken saknar jag, om jag gör ...
nu ska jag sova och tänka vidare på detta ...
Kommentarer
Trackback
